Idag var det fest       

          jag fick lite av sådan där mat husse och matte äter, och det ska jag tala om att det var smaskens. Jag skulle kunnat ligga och slicka formen  en halvtimme till om matte inte tagit hand om den. 

   Vilken tur man har!!!!!!!          Husses stol gick sönder och hux flux fick jag ett eget bo att dra mina saker till 

            och nu har Khira fått sin andra vaccination och allt är bra

      Här vaktar jag mattes monter på Klockargårdens hantverksgård

Idag är Khira 11 veckor och den där lilla runda valpen man hämtade försvann väldigt fort. Khira har växt mycket på de här tre veckorna och det dröjer inte länge förrän hon tar sig upp i sofforna i husvagnen, hon gör riktigt tappra försök men än så länge har hon inte riktiga snitsen på hoppen.

Vi är nu i Dalarna och bor i husvagn och Khira är fantastiskt lätt att ha med sig, nu sover hon hela nätterna utan kissetur. Dagarna tillbringar vi på en hantverksgård och där rör sig mycket folk och hundar, och alla vill ju hälsa på den här lilla söta valpen och Khira är helt oberörd. Hon kan sitta hur länge som helst och bara titta på folket.

Hon är mycket duktigt på att förstå och ta till sig och lära sig saker. Sitt hade tydligen mattemor Monica redan lärt henne, men vi har lektränat på ligg och hit, vilket hon verkligen har lärt sig och även så tycker hon det är roligt att apportera sina leksaker. Hon är faktiskt så duktig att många säger att "det här kan väl inte normalt för en 11-veckorsvalp?"

Och mat vet Khira precis vad det är. Söger man MAT till henne kan hon riva allt i husvagnen för att komma fram.

Här är några bilder tagna idag

Full fart på Khira

          Är det någon som tvivlar på att jag är en fågelhund?

            Vilken fotomodell jag kommer att bli, tycker att jag redan har fattat galoppen

           Matte tycker jag är världens finaste labrador och dessutom den coolaste av alla, och visst håller jag med, men det ska sägas att man får jobba för de där mutorna hon kör med. Idag lyckades hon dela en köttbulle i hela femton bitar, men är man labrador då gör man ju allt för den minsta godbit och enligt matte så verkar det som att det kommer att ge resultat. Det vi tränar mest är att följa efter matte ute på gården och så kör vi lite koppelträning, men jag vill inte gå så långt hemifrån, men när vi vänder hemåt då är jag hur duktig som helst

  Sedan har vi det här med gamlingarna som bor här och Sabrina här på bilden tycker att vi kan hålla ett visst avstånd, medan jag snart har lyckats flirta in mig hos Gittan, några dagar till så är jag farligt nära hennes öron